Sma funderingar efter en manad i Italien.

*

Utanfor mitt fonster simmar manga exotiska ankor. Oversexuella exotiska ankor.

*

Varje morgon nar jag gar in till Cicero tanker jag: kommer jag nagonsin fa se min familj igen? Eller kommer jag hem i en kista? Man vet ju aldrig liksom, Cicero ar ju inte vegetarian som alla andra hastar. Han ar helt enkelt inte alls som alla andra hastar.

*

Vad kan vara battre start pa dagen an att bli mott av ett stralande CIAO BELLAAA! av tva av mina favoritgubbar i den har varlden!

*

I lilla byn Tavazzano de Villavesco finns det ett litet cafe precis vid kyrkan som ags av en trevlig medelalders man, som helt enkelt gor norra italiens godaste cappuchino.

*

Forsok inte vanda i Italien. Italienare vander inte om, de bara fortsatter kora at fel hall aven om det ar fel hall. Broar och viadukter ar overskattat. Avfarter ar daremot gravt underskattat, tycker de.

*

I en rondell ar det inte ovanligt med ett,tvahundra sma skyltar i svart och gult. Som ett litet insynsskydd, nastan. Och ibland ser man "il gigante" bland alltihop och blir alldeles livradd.

*

Carrefour ar som il gigante fast snallt.

*

Visa inte hansyn i trafiken. Blinka inte nar du ska svanga. Folk blir valdigt upprorda da. Och star det 70 pa skylten betyder det att du ska kora i minst hundra. Annars blir folk VALDIGT upprorda.

*

Italienare alskar kort. Har du inte blucard pa Il Gigante ar du ingenting. Har du inte det grona medborgarskapskortet i valfri icke-turistbesokt butik ar du heller ingenting.

*

Man maste vara italiensk medborgare for att fa kopa ett kontantkort. Det kopieras och dokumenteras. Italienare gillar byrakrati, men vill inte verka trakiga sa de sager att de hatar den. Darfor rostar de pa Berlusconi.

*

Namn aldrig Berlusconi. Da slutar vissa aldrig prata. Andra slutar prata for att de far en hjartattack.

*