For ovrigt ar det val ungefar samma moralister har som dar...

Italien, Italien. Det ar egentligen inte sa konstigt. Egentligen ar det inte alls sarskilt annorlunda, forutom att allting bara ar dragit upp i styrka. Allting ar lite mer extremt. Ar man glad skrattar man, ar man arg skriker man, ar man artig niar man och niger. Oavsett var man ar, vad man gor. Kor man bil kor man fort, ater man mat ater man gott. Dricker man ar man full.
Jobbar man sa slavar man. For vissa.
Tappar man bort sig sa hittar man aldrig hem igen, kanns det som, skaffar man djur skaffar man fyra hundar, 40 hastar, tva asnor, ett far, tva getter, 30 ander, fem pafaglar, tio kaniner, tio hons och en tupp, en guldfasan i bada konen.
Och ar man rik ar man med i maffian.

Varfor noja sig med mindre, kan det tyckas.
Och i borjan nar jag stod dar pa il gigante och kramade mitt paket med broccoli nar tva man rok ihop i gangen med pasta. Nejmen oj oj oj.
Oj oj oj hujedamej huvvalingen oj oj oj.

Inget mer oj. Veterinaren kommer fem timmar forsent. Ja, men han ar ju italienare. Man hojer pa ogonbryen nar hovslagarn kommer pa ratt dag VARJE VECKA. Il gigante stanger nar de vill, de hittar pa nya regler varje dag. Tiovarorskassan andras innan du kommer bara for att fucka up ditt huvud. Inga oj langre.

Bara: jaha.
Och ett stort bullrigt skratt. Dessa italienare! sager jag hogt. Och skrattar.

Andra dagar blir jag arg och skriker och slanger nagot tungt i golvet.

Egentligen ar det inte sa annorlunda, har som dar.

Sma funderingar efter en manad i Italien.

*

Utanfor mitt fonster simmar manga exotiska ankor. Oversexuella exotiska ankor.

*

Varje morgon nar jag gar in till Cicero tanker jag: kommer jag nagonsin fa se min familj igen? Eller kommer jag hem i en kista? Man vet ju aldrig liksom, Cicero ar ju inte vegetarian som alla andra hastar. Han ar helt enkelt inte alls som alla andra hastar.

*

Vad kan vara battre start pa dagen an att bli mott av ett stralande CIAO BELLAAA! av tva av mina favoritgubbar i den har varlden!

*

I lilla byn Tavazzano de Villavesco finns det ett litet cafe precis vid kyrkan som ags av en trevlig medelalders man, som helt enkelt gor norra italiens godaste cappuchino.

*

Forsok inte vanda i Italien. Italienare vander inte om, de bara fortsatter kora at fel hall aven om det ar fel hall. Broar och viadukter ar overskattat. Avfarter ar daremot gravt underskattat, tycker de.

*

I en rondell ar det inte ovanligt med ett,tvahundra sma skyltar i svart och gult. Som ett litet insynsskydd, nastan. Och ibland ser man "il gigante" bland alltihop och blir alldeles livradd.

*

Carrefour ar som il gigante fast snallt.

*

Visa inte hansyn i trafiken. Blinka inte nar du ska svanga. Folk blir valdigt upprorda da. Och star det 70 pa skylten betyder det att du ska kora i minst hundra. Annars blir folk VALDIGT upprorda.

*

Italienare alskar kort. Har du inte blucard pa Il Gigante ar du ingenting. Har du inte det grona medborgarskapskortet i valfri icke-turistbesokt butik ar du heller ingenting.

*

Man maste vara italiensk medborgare for att fa kopa ett kontantkort. Det kopieras och dokumenteras. Italienare gillar byrakrati, men vill inte verka trakiga sa de sager att de hatar den. Darfor rostar de pa Berlusconi.

*

Namn aldrig Berlusconi. Da slutar vissa aldrig prata. Andra slutar prata for att de far en hjartattack.

*