boklycka

få saker gör mig så lycklig som bokrean. att komma in i kulturhusets stora lokal, känna doften av damm och gammal vind blandas med nytryckta boksidor, dra handen längs de ändlösa raderna med livsverk, plågor och glädjestunder. var bok med en egen själ, en egen livshistoria och personlighet. snegla en extra gång på mannen med gul slips med svarta prickar på och le stort när den nästan blinde, svagt utvecklingstörde mannen i fyrtioårsåldern köpte en kama sutra-handbok med en rodnad liknande de rödaste av rosor. överväldigandet av den härliga lokalen, den så omisskänneliga bokreadoften och de dämpade skratten som ekar längs väggarna och det höga taket... trägolvet som knarrar som alla andra år, på sitt karaktäristiska bokreasätt... små vilsna stackare som står med femton för tunga böcker i en bågnande varukorg och fumlar med glasögon och pengar. kan jag köpa den här? den är ju så billig. räcker verkligen pengarna? inte vilja göra bort sig vid kassan.

som min mamma sa, man går in i trelleborgs realokal och tänker att det här går väl på en kvart tjugo minuter, och just som man stigit in genom dörren går en timme eller två mystiskt upp i rök.